En poäng på Anfield efter obefintligt anfallsspel.

Tottenham har sedan urminnestider varit kända för att spela anfallsglad och frivol fotboll, och därför hör ett 0-0 resultat till ovanligheterna. Dagens match var knappast något man kommer minnas med värme, men det fanns absolut ljuspunkter. Dessa ljuspunkter återfanns undantagslöst på defensiv planhalva.

För på offensiv plahalva hände det överhuvudtaget ingenting. Jag förstår inte vad som har hänt med laget som så sent som för en månad sen, ja, t.o.m. så sent som för en vecka sen, spelade Englands mest anfallsfarliga och underhållande fotboll. Vars offensiva mittfält av undertecknad dubbades till en häxkittel av kreativitet. Ikväll var det offensiva mittfältet lika kreativt som en död fisk. Jag hoppas vid gud att det är alla skador som är upphovet till detta tillstånd, och att dessa skador i så fall läker snabbt, för om det ska se ut så här resten av våren kommer det inte bli någon rolig vår.

De få gånger som Tottenham ändå lyckades få fram bollen till anfallet var det dessutom tvärstopp. Där huserar nämligen Adebayor, vars formsvacka bara tycks bli djupare och djupare. Så fort han fick bollen var det som om den sögs in i ett svart hål av inkompetens och ploppade ut igen framför fötterna på en Liverpoolförsvarare, och hur mycket yta han än fick så envisades han med att stanna upp och vela tills dess att han var omgiven av röda spelare. Efter 70 minuter blev han utbytt mot Saha. Om detta finns det inte så mycket att säga förutom att det vore väldigt trevligt om Defoe kunde bli frisk väldigt snart.

Anledningen till att Tottenham överhuvudtaget fick med sig poäng från Anfield står alltså att finna i försvaret, och främst bland spelarna som jobbade allra närmast målet. Att King och Parker var kassaskåpssäkra behöver väl knappast ens uppmärksammas längre, men att Dawson skulle komma tillbaka från bänknig och skador (Kaboul råkade illa ut på träning) och leverera på detta sätt var lika oväntat som välkommet. Nu är den Dawson vi minns från San Siro och Eastlands 2010 tillbaka på allvar, i form, i världsklass. De dagar då Tottenhams defensiv var dess akilleshäl känns långt borta, idag känns det som att 3 av ligans 10 bästa mittbackar spelar i liljevitt. En av de måste petas, så Harry har ett delikat problem att lösa tills nästa match! Dessutom gjorde Friedel en av sina bästa matcher i Spurströjan. Jag minns honom inte så väl från Villa-tiden, men jag har svårt att tänka mig att han någonsin varit bättre, detta trygghetens fäste, detta fullblodsproffs. Suarez och Caroll gör skalliga voodoodockor ikväll.


Följaktligen känns 0-0 som ett logiskt resultat, även om hemmalaget i ärlighetens namn var närmare segern. Caroll visar tecken på att vara på väg ur formsvackan, och om han bara ägnar lite mindre energi på att gnälla på domarn (vilket för övrigt gäller hela Liverpool) kan han bli farlig framöver. Dessutom var Suarez tillbaka ikväll, och skulle ha avgjort matchen om det inte varit för en viss amerikan. Man vill säga att Liverpool är på gång, men varje gång man sagt det de senaste åren har man blivit överbevisad av laget självt. Vad gäller Tottenham är det inget annat än seger som räknas nästa match. En 0-0-match kan vi har råd med. Inte fler.


FRIEDEL +++++
Om jag behövde försvara en medeltidsborg innehållandes en skatt och en vacker jungfru mot barabriska horder skulle jag välja Brad framför alla soldater i världen. None Shall Pass.

WALKER ++
Förlorade den interna kampen mot Glen Johnsson, märkbart frustrerad.

DAWSON +++++
Caroll hoppade och drog och gnällde, men vad hjälper det när man möter Michael Dawson? Spelar med ett enormt hjärta.

KING ++++
Kommentarer överflödiga.

BAE ++
Sliter, men kom aldrig riktigt in i matchen. En av de som lider mest av Bales nya spelstil, eftersom han ofta saknar alternativ längs vänsterkanten.

PARKER ++++
När Fridel sov skulle han få vakta borgen under tiden. För Parker är också så otroligt, stark, trygg och tuff. Verkar kunna ta hur mycket stryk som helst.

LIVERMORE ++
Jobbar på i det tysta, och gör en del fina grejer. Borde kanske våga ta för sig mer? Börjar samla på sig viktig matchrutin.

MODRIC ++
Otroligt låst i det offensiva spelet, mycket eftersom han alltid tycktes sakna alternativ. Godkännt pga fint hemjobb.

KRANJCAR ++
Vill väl, men är lite för långsam och vek för att kunna vara farlig i sådana här täta matcher, och mot ett så väldisciplinerat försvar som Liverpool.

BALE +
Helt ur balans. Passade fel, var ingenstans, brände frilägen och sprang och gömde sig. Stod dessutom för två lika pinsamma som onödiga filmningar. Självisk i avsluten också, det är väl inga divalater vi börjar skönja, Gareth?

ADEBAYOR +
100% felvänd. Något måste hända. Eller göras. För så här kan det inte fortsätta.


SAHA +
Gjorde absolut ingenting förutom att tappa bollen.

BÄST PÅ PLAN
1. Friedel
2. Dawson
3. Gerrard
4. Parker
5. Katten som sprang in på plan efter en kvart och satte sig där det kändes som tryggast. Hos Friedel.