onsdag 15 februari 2012

Funderingar kring kärlek till fotbollen

Kille i min klass: "Asså... du såg ju Messi igår, hur jävla bra han var. Man kan inte hata Messi och samtidigt säga att man älskar fotboll"

Vad svarar man på det? Vad är att älska fotboll? Kanske viktigast: Vad ÄR fotboll? Är fotboll att spela bäst på planen? Så här tycker jag: Säger man på det sättet så reducerar man så jävla mycket av vad fotbollen är för mig. Läktarna... att heja på sitt lag, att ÄLSKA sitt lag, fast det är sämst i världen (Hammarby), att älska att vinna när man inte förtjänar det. Fotboll är så jävla mycket mer än att spela bäst och roligast.

Men sedan är det ju självklart så att jag älskar när lag spelar kreativ, flödande, sprudlande, glad anfallsfotboll (inte Hammarby), men grejen är den att man måste kunna älska det och samtidigt hata Messi och FC Barcelona på grund av alla andra orsaker (barnhandel, Busquets). Saurons krigsmaskin var den främsta, mest fulländande och geniala, ja den BÄSTA någonsin, men man MÅSTE kunna säga att man hatar Sauron och samtidigt säga att man älskar Midgård.

Fan vad jag älskar Midgård. Fan vad jag hatar Sauron. There, I said it. Jag älskar fotboll.

3 kommentarer:

  1. Kärlek till fotboll bör inte - ska inte - förenas med en kärlek till Barcelona.

    När jag ser små barn som springer runt och leker på sommaren, iförda röd/blå-randiga tröjor med stora gula siffror på ryggen så dör jag lite inombords.

    Tänk er att ni skulle se ett sådant barn. Ni ser honom/henne framifrån. Ni ser ondskans klubbmärke. Såklart tänker ni: "Fyfan, asså". Men ni accepterar det ändå till en viss grad. Messi är ju ändå duktig, tänker ni. Plötsligt vänder sig barnet om, och ni ser det. Ser vad? Ni ser DET:

    SERGIO
    - 16 -

    And thus, the world as we knew it came to and end.

    SvaraRadera
  2. “The great fallacy is that the game is first and last about winning. It’s nothing of the kind. The game is about glory. It’s about doing things in style, with a flourish, about going out beating the other lot, not waiting for them to die of boredom.”

    - Danny Blanchflower, Tottenham Hotspur, Nordirland,

    SvaraRadera