Million Dollar Listing New York Bayern München

Eftersom läkarlinjen blivit så jobbigt så fort att jag tänker på den som en krokodil som ligger och lurar under vattenytan för att sedan explodera i en antilops ansikte (mitt ansikte) har jag börjat kolla på riktigt dum tv för att slippa investera någon som helst energi eller intellektuell tankekraft i nånting när jag kommer hem från skolan (efter min kamp med krokodilen). Det programmet jag fastnat för mest heter Million Dollar Listing New York och handlar om mäklare i NEW YORK (surprise!) som säljer snuskigt dyra fastigheter åt snuskigt rika snuskmiljonärer (surprise!). Handlingen i tv-serien är egentligen så jävla oupphetsande; mäklaren beskriver ett säljobjekt, fixar en visning med något soft tema (typ den svenska mäklaren Fredrik fixade en svensk kock till en visning... inte så jävla upphetsande alltså), sen träffas mäklaren och nån person som representerar nån snuskmiljonär och man vet att dealen kommer genomföras och sen händer inte mer. Eller dealen sluts såklart. Och allt ser naturligtvis jävligt fräscht ut också.

Känslan jag får när jag kollar på Million Dollar Listing New York är den av att inget oförutsett kommer hända. Jag kan luta mig tillbaka med en halvt medvetslös postkrokodilfightsblick på dataskärmen och vara fullkomligt lugn... vilket är en rätt skön känsla. Samma känsla som jag får när jag kollar på Bayern München.

Att säga att man gillar när ett lag är överlägset är väl ganska tabubelagt inom fotbollen. Det fotbollspolitiskt korrekta är ju att tycka att det ger mer att se två korpenlag i en oavgjord match i lera än att se Bayern München demolera typ Hannover. Och jag köper den ståndpunkten, OM man har energi att investera sina känslor i matchens utgång. MEN: jag har ingen energi ibland. Ibland orkar jag inte kolla på skitdålig fotboll som är jämn. Ibland har jag inte energi åt att inte veta hur allt kommer sluta, för ibland har jag slagits med en krokodil. Medge att ni känner igen känslan! När den där antilopen mirakulöst överlevde det där jävla traumat vid vattenhålet är inte det första den orkar göra att ha en springtävling med sina antilopkompisar (eller vad det nu är antiloper gör)... istället vill den antagligen se när Franck Ribéry forsar förbi Hiroki Sakai på Hannovers högerkant och gör 4 mål, och antagligen se Franck Ribéry göra det på ett sätt som är jävligt fräscht.