Felstuds

En enkel och syndig människas böner besvaras sällan, och gårdagen utgjorde inget undantag från denna regel. Tottenham förlorade igår mot Stoke, av flera olika anledningar.

Till att börja med mötte man ett lag som ska ha respekt för den insats de stod för. Stoke gjorde allt rätt, och spelade optimalt utifrån sina förutsättningar. Man kan prata om dödgrävarfotboll, fulspel och köttarförsvar, men som svensk vet man att lag som Stoke inte har några alternativ om de vill vinna sina matcher. De är ett storväxt lag med god fysik som lyckades utnyttja Tottenhams för dagen svaga mittlås genom fasta situationer och aggressivt huvudspel, följt av extremt lågt försvarsspel i boxen. De spelade hårt, på gränsen till fult (Parker måste vara ett enda stort blåmärke idag), men höll sig tillräckligt mycet i skinnet. Stoke är på allvar tillbaka efter sin formsvacka och har goda möjligheter att klättra i tabellen och hota åtminstone några av de sex stora.

Men de fick gott om hjälp. Av vädret, av publiken, av den smala, boxningsringsmässiga planen. Men framförallt av en herre vid namn Chris Foy.
Det klagas extremt mycket på domaren i fotboll. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Kritiken är minst sagt övervägande subjektiv och är ofta alldeles för hård mot en yrkeskår som bär den här sporten på sina axlar (minns Mourhinhos utspel mot Anders Frisk). Jag försöker så gott det går att hålla igen med gnäll och glåpord, men idag - 18 timmar efter att slutsignalen har gått - måste jag uppbåda det yttersta av min intellektuella, empatiska och förnuftiga kapacitet för att inte säga min hjärtas mening och hänfalla åt en total hatkampanj. För domaren Chris Foy var fruktansvärt jävla dålig igår.

Jag har sett väre felbeslut än vad jag såg igår, och jag har förmodligen sett domare som gjort änu större eftergifter till hemmalaget, men som vad gäller genomgående inkompetens, partiskhet gentemot hemmalaget och betydelse i negativ bemärkelse för matchens utgång, så tror jag aldrig att jag och mitt lag drabbats av en sämre domarinsats.

Till att börja med föregicks 1-0 målet av en handssituation med Peter Crouch inblandad. En känsligare domare hade kunnat blåsa men okej, det var en rörig situation och domaren kan inte se allt, och Foy höll sig lugn halvleken ut. I andra halvlek fick Tottenham en billig straff med sig, Modric blev visserligen sparkad på benskyddet, men ramlade tre sekunder för sent. Kanske var det den här Situationen som fick Foys omdöme att rämna totalt, han kände Britanniastadions tryck och vetskapet om att han kanske dömt lite för snällt mot Tottenham. För efter det börjar ett 30 minuter långt rättshaveri. Spurs pressar som galningar och får chans efter chans. Till slut får Kaboul bollen 10 meter från mål och klipper till. Bollen räddas med armbågen av Stokeförsvararen, men domaren ser inte (hur man nu kan miss nåt sånt, grejen med en armbåge är ju liksom att den STICKER UT IFRÅN KROPPEN) och spelet går vidare. Inte långt efteråt vänder Adebayor runt i straffområdet och klipper till. Mål! Eller nej, det är vinkat för Offside, en avblåsning som faktiskt såg sjysst ut till det på reprisen framgår att en Stokespelare står nere vid målgården, minst tre meter FRAMFÖR Adebayor. Spursspelarna blir mer och mer frustrerade medan smärre domarmisstag haglar över planen: en inspark döms trots att både Bale och Stokes Shotton verkade vara ense om att det var hörna, x antal obestraffade nedrivningar av rättvänd Modric, x antal defensiva frisparkar åt Stoke. Men Tottenham fortsätter pressa, och skulle kunna krävt åtminstone ytterligare en straffspark.

Vid det här laget måst Foy, hjärntvättad av Trentflodens stålrostiga vatten, ha insett att någto drastiskt krävdes för att Tottenham skulle hejdas. Möjligheten kommer när Kaboul tacklar en stokespelare på defensiv planhalva, och domaren blåser. Det är knappt ens frispark. Det är absolut inte varning. Och det är absolut inte varning på en spelare som redan har ett gult i ett läge när en utvisning kan döda matchen (ni kan säga vad ni vill om att ett gult alltid är ett gult oavsett situationen, alla domare tar med de här sakerna i beräkningen). Givetvis visar Foy upp det gula och sedan det röda kortet. I det läget är matchen död, Tottenhams uppspel har inga chanser till att utvecklas till farligheter eftersom de många passningsalternativen inte finns där längre. Spurs sjuker efter 95 minuter ihop, rånade.

Det som är så hemskt med den här sortens matcher är att man känner sig så maktlös, maktlösare än vanligt eftersom även ens egna spelare tycks maktlösa inför en domare som förefaller ha bestämt sig hur matchen slutade. Jag tror inte att Chris Foy var köpt, jag tror inte heller att han var nazist (ett rykte som cirkulerade på "The Yids"' forum efter matchen. Jag tror helt enkelt han inte var kompetent nog, att han brast i omdöme och gick vilse i egna intitutioner och emotioner. Det är möjligt att Chris Foy hade en dålig dag på jobbet och att han har kapacitet att göra ett bra jobb nästa match. Men det skiter jag faktistk i, för mig kommer han alltid varit en jävla idiot som förstörde en match som Tottenham med en kompetent domare hade vunnit. Det är jag övertygad om.


Man kan emellertid inte bara skylla förlusten på Chris Foy och Stoke, Tottenham själva var inte tillräckligt bra, och det var just där jag fruktade att det skulle få åt helvete, som det gick åt helvete. Tottenhams boxspel har varit dåligt bakåt, även när Ledley King fortfarande stod på benen var det väldigt vad virrigt försvaret uppträdde när motståndarna lyckades nästla sig in i straffområdet. Idag klappade mittlåset ihop helt på båda målen, och Gallas var precis så jävla dålig som jag trodde att han skulle vara. Det är så stabbigt och osäkert och gnälligt att Stoke i princip bara hade att skicka in bollen framför mål för att det skulle bli livsfarligt. Kaboul gör så gott han kan och fungerar när han har en stabil kompis brevid sig, men är knappast en försvarsgeneral som man går till CL med. När transferfönstret öppnar MÅSTE Harry göra sig av med Gallas och leta efter en ny och stabil mittback. Problemet är att hitta någon som är duktig, men inte så fåfäng att han inte kan acceptera att bli ställd åt sidan de matcher som King kan spela (i det här scenariot är Dawson klar för spel, ytterligare en förutsättning för att Spurs ska klara topp fyra).

Sen måste man börja göra mer mål framåt. Tottenham är fantastiska på att skapa chanser, men man måste kunna sätta dit bollen oftare än man gör nu. Här behövs knappast några värvningar, Adebayor och Defoe har båda kapacitet att spruta mål, utan det handlar om att låsa upp funktionen hos spelarna i fråga. Det Tottenham måste förbättra är alltså spelet i de båda straffområdena. Utanför dessa var spelet igår, åtminstone i andra halvlek, så bra som det brukar och ska vara. Grundformen visar inga tecken på nedgång, och gör man allt man ska finns det ingen anledning att tvivla på att man tar tre poäng mot Sunderland.

BETYG:
Friedel ++
Några snygga räddningar, men delaktig i båda målen bakåt

Walker +++
Fick sin kant i princip helt för sig själv i andra halvlek och skapade gång på gång farligheter. Lite tveksam på 1-0 målet.

Gallas +
Fan vad dålig han är. Fan vad jag saknar Ledley King.

Kaboul: +++
En helt okej insats, inte minst framåt. Oskyldig till båda sina gula kort.

Assou-Ekotto: ++
Lite bånga tabbar. Blev utbytt i halvtid.

Lennon: +++
Tottenhams bästa spelare i första halvlek blev utbytt till förmån för Defoe. Är inne i en bra period nu.

Parker: ++++
Sliter 90 minuter oavbrutet. Tar kopiöst mycket stryk. Gnäller inte en sekund.

Bale: +++
inte någon av hans bättre matcher, men likförbannat ett ständigt orosmoment för Stoke.

van der Vaart ++
Osynlig. Fortfarande hämmad av skadan?

Adebayor: +++
Utanför straffområdet är han en naturkraft som förmår skapa chanser av ingenting på egen hand. Även innanför straffområdet gör han allt rätt. Utom mål.

Defoe: +++
Formstark och farlig, hämmades mycket av de många felaktiga domsluten.

Bassong: ++
Syntes inte mycket till, stack upp på några hörnor