Premier League går in i et nyckelskede denna söndag, när matcherna kommer tätare och flera topplag ställs mot varandra. Flera av dessa lag befinner sig dessutom i pyskologiskt delikata situationer, och ett mål åt det ena eller andra hållet kan få en enorm betydelse för ligans fortsatta utveckling.
Vi har till att börja med Manchester City som förlorat sin första match för säsongen och som nu för första gången får pröva på att spela i något annat än medvind. Den här säsongen målades på förhand upp som en kamp mellan London och Manchester, och till en början såg det ut som att världsmetropolen i syd skulle mosas till småbitar av bomulls- och arbetslöshetsmetropolen i nord. Under hösten har dock bilden skiftat i och de tre Londonlagen har börjat vädra de två Manchesterlagen i toppen. Mot ett Arsenal som har börjat få upp farten på allvar efter katastrofinledningen kommer detta City att ställas på prov. Vinner man förvandlas förlusten i måndags till en engångsföreteelse, spelar man oavgjort krymper avståndet till de andra lagen, förlorar man är krisen ett faktum.
United befinner sig kanske i ett allvarligare läge än City efter en tids mindre smickrande resultat och klickande anfallsspel. Förra veckans 5-1 vinst såg visserligen övertygande ut, men laget är fortfarande i skriande behov av en kreativ mittfältare, och Ferguson kommer nog behöva gräva i fickorna i januari om man på allvar ska kunna göra upp om titeln. Är det någon som vet hur man vänder en negativt trend är det emellertid just Fergusson, och det kommer att krävas några fler poängtapp innan man kan börja tala om kris i United.
Chelsea har hela säsongen varit motsättningarnas lag. Både i CL och i ligan har respektingivande resultat varvats med djupdykningar och märkbar brist på inspiration. Som allra tydligast blev detta denna vecka, när man lyckas först lyckas slå City, och sedan inte får med sig mer än en poäng från ett nedflyttningshotat Wigan. Jag tycker om Villas-Boas utstrålning och ser gärna att han lyckas, men ska det bli något roligt för Chelsea i år måste han antingen stabilisera sitt lag, eller hoppas på genomklappning från någon av de andra Londonlagen.
Mitt i denna eldstorm befinner sig alltså Tottenham. Det mesta har redan sagts om lagets fantastiska höst, så jag ska försöka koncentrera mig på det som ligger framför oss. I senaste Euro-talk häcklade Krisian Borell och David Fjäll Tottenhams oförmåga att prestera när man har förväntningarna på sig, och drog upp den gamla, tyvärr rätt sanningsenliga, fördomen om ett Tottenham som aldrig är bäst när det gäller. Naturligtvis är det löjligt att börja med såna analyser efter EN förlust, som dessutom kom till stånd mer pga olyckliga omständigheter än dåligt spel, och idag har Tottenham en chans att visa att man lämnat sitt gamla förlorar-jag bakom sig.
Sunderland hemma är nämligen just en sån match som det gamla Tottenham hade så svårt för. Ingen lätt match, men ändå en match som man ska vinna. För Spurs gäller alltså i princip samma sak som för City: vinst är ett måste för att inte orosmolnen ska börja ta fast form.
Så hur ser förutsättningarna ut spelmässigt?
Chris Foy kommer inte döma idag men hans ande vilar ändå tung över matchen genom Kabouls avstängning och Parkers gula kort. Gallas-Bassong måste vara det sämsta mittbackspar en trea i ligan någonsin ställt upp med, och det gäller därför att göra många mål framåt, och att ytterbackarna verkligen tar sitt ansvar bakåt, om det så sker på bekostnad av några offensiva äventyrsruscher längs kanten. Parkers situation är svårbedömd. Får han en varning idag är han alltså borta mot Chelsea och då kan vi lika gärna börja fila på bortförklaringar till 3-0-förlusten redan nu. Samtidigt är den här matchen som sagt var även den enormt viktig. Mitt förslag är att starta med Parker och sen, förutsatt att läget i matchen inte är alltför kritiskt, byta ut honom mot Sandro i halvtid. Sandro saknar Parkers split vision och offensiva blick, men är förstklassig i det defensiva spelet och bör vara optimal ifall att vi leder.
I övrigt hoppas jag bara att allt fortsätter som det gjorde innan Stokematchen, och att vi kan möta Chelsea på torsdag med ett rejält psykologiskt övertag.
Bra skrivet Martin
SvaraRadera